Historik

antogs stadgar för Filharmoniska sällskapet i Nyköping. Redan några år dessförinnan hade dock framträdanden skett under angivet namn. Sällskapets ändamål är enligt stadgarna ”Att söka underhålla och höja musiklivet inom samhället”. Detta skedde till en början huvudsakligen genom offentliga framföranden av körverk under ledning av musikdirektör Otto Settergren.

blev det ett uppsving för orkestern, som med stöd av regementsmusiken och musikdirektör Viktor Fritzell som dirigent, för första gången kunde ge konsert med full orkesterbesättning. Sedan regementet och därmed även dess musikkår flyttat till sina nya kaserner i Strängnäs 1920, inträdde en paus i sällskapets egen verksamhet.

antogs till dirigent år 1925 och ledde verksamheten i 4 år. Under denna period inträdde en ny epok i sällskapets historia. Vid sidan om den befintliga kören växte det fram en allt större orkester, i vilken till slut alla instrument var representerade. De konserter som under Wiebes ledning framfördes väckte allmän uppskattning.

övertog dirigentskapet för spelåret 1930-31, hade han en väl tränad orkester. Verksamheten förändrades och sällskapet övergick till att enbart spela orkestermusik. 

inträdde en ny period i sällskapets verksamhet. Ett samarbete med Norrköpings orkesterförening upptogs och dess dåvarande ledare, den unge kapellmästaren Tord Benner. Det musikaliska utbytet med Norrköpings orkesterförening resulterade även i att sällskapets orkester spelade med i orkesterföreningen i Norrköping vid flera konserter.

Sedan Benner avgått som dirigent våren 1935, övertogs Filharmoniska sällskapets ledning av musikdirektören Åke Kullnes under ett spelår.

Efter att Norrköpings orkesterförening fått kapellmästaren Heinz Freudenthal som ledare, återupptogs från och med spelåret 1936-37 ett mera fast samarbete med Freudenthal som dirigent för sällskapets orkester. Med sitt konstnärskap erhöll han orkestermedlemmarnas uppskattning samt även allmänhetens och kritikernas av konsertrecensionerna att döma.

Sedan Södermanlands flygflottilj (F11) i början av 1940-talet förlagts till Nyköping och tilldelats en musikkår, blev blåsinstrumentfrågan för sällskapet löst på ett naturligt sätt. Då blev Filharmoniska sällskapet i stort sett självförsörjande vad gäller instrumentalister. F11-kårens ledare Seved Mehlqvist hade anlitats som dirigent vid en del av sällskapets konserter, likaså musikdirektören Håkan Härje.

Ett glädjande bevis på de kommunala myndigheternas intresse för musiken var, att inrätta en befattning som Kommunal Musikledare från och med år 1948. Dennes uppgift var att leda musikverksamhet i folkskolan samt i musikskolan, där syftet var att lära ungdomar hantera olika instrument och att skapa en ungdomsorkester varifrån rekrytering förväntades ske till Filharmoniska sällskapets orkester. Från och med hösten 1948 tjänstgjorde kommunala musikledaren Ulf Sandborg som dirigent och konstnärlig ledare för sällskapet.

En ny era startades då den kommunala musikdirektören blev dirigent för Filharmoniska sällskapet Nyköping.